Framingseffekter

Framingseffekter är en kognitiv bias där beslutsfattande påverkas av hur information ramas in eller presenteras, trots att innehållet i informationen är identiskt. Fenomenet ligger inom beteendeekonomi och kognitiv psykologi och beskriver hur val och uppfattningar ofta styrs av presentationens form snarare än av sakens kärna.

Mekanismerna bakom framingseffekter grundar sig bland annat i prospect theory och förlustaversion: människor är mer känsliga för förluster än för motsvarande vinster, och den upplevda risken kan förändras beroende på om utfallen presenteras som vinster eller förluster. Referenspunkter och språkval påverkar hur alternativ vägs in, vilket gör att identiska utfall kan uppfattas som säkrare eller mer riskfyllda.

Klassiska studier inom området inkluderar experiment där samma statistik presenteras i framställningar som innebär vinster kontra förluster. Ett välkänt exempel är Asian disease problem, där deltagare väljer mellan alternativ som är semantiskt olika men matematiskt likvärdiga, och där valen skiftar beroende på ramningen. Sådana effekter uppträder också i medierapportering, medicinska beslut, politik och marknadsföring när språkliga formuleringar eller presentationer av risk används.

Betydelse och tillämpningar: förståelsen av framingseffekter är viktig vid kommunikation, policydesign och klinisk information, där tydlighet och kontext kan påverka beslut. För att minska effekterna föreslås ofta att ge flera alternativ, använda konsekvensfria sätt att presentera data och uppmuntra systematiskt, analytiskt tänkande.