Fokallängd

Fokallängd, oftast betecknad f, är avståndet från det optiska elementets centrum till bildplanet där parallellt ljus från avlägsna föremål möter fokus. I en tunnlinsmodell används f som ett avståndsmått, och f är positivt för konvergerande linser och negativt för divergerande. För speglar motsvarar fokallängden avståndet från spegelns yta till fokus längs den optiska axeln.

Fokallängden avgör hur stor bilden blir för en given scen. Längre fokallängd ger större förstoring och smalare synfält; kortare fokallängd ger bredare synfält och mindre förstoring. I fotografering används begreppet brännvidd för att beskriva den faktiska fokallängden hos linsen. En 50 mm-lins på en fullformatskamera uppfattas ofta som ett naturligt perspektiv; längre brännvidder (100–300 mm) ger teleeffekt. På små sensorer används ofta ekvivalenta brännvidder, vilket är den verkliga fokallängden multiplicerad med sensorens crop factor, för att jämföra synfält med 35 mm-format.

Fokallängden hänger ihop med skärpedjupet: för samma avstånd och ljus blir skärpedjupet djupare med kortare fokallängd och tunnare med längre. Beräkningar för bildsystem följer ofta linsens grundläggande ekvation: 1/f = 1/do + 1/di, där do är objektavståndet och di bildavståndet. Vid objekt på oändlighet är di ungefär lika med f.