Förstahandsinformation

Förstahandsinformation är information som erhållits direkt från originalkällan utan mellanhänt tolkande inblandning. Den avser vad källan faktiskt upplevt, observerat eller producerat, och står i kontrast till sekundär information, som är analyser, sammanfattningar eller tolkningar av förstahandskällor.

Exempel på förstahandsinformation är ögonvittnesberättelser, intervjuer som forskaren genomför själv, rådata från ett experiment, originaldokument eller myndighetsakter, inspelningar av ljud eller bild samt fältanteckningar eller mätserier från sensorer. I praktiken används förstahandsinformation ofta som grund i forskning, journalistik och rättsliga sammanhang där det är viktigt att utgå från källan utan mellanhandens tolkningar.

Trovärdighet och kvalitetskriterier bygger bland annat på spårbarhet och kvaliteten på källan. Det innebär att man kan fastställa vem som producerat informationen, när den uppkom, i vilket sammanhang och med vilken avsikt. Källornas integritet och kedjan av bevis (chain of custody) kan vara relevant, liksom dokumentation av metod och uppföljning för att möjliggöra granskning och replikation.

Begränsningar existerar dock även för förstahandsinformation. Förmågan att använda den påverkas av minnesfel, perceptuella bias, bortfall av kontext och praktiska hinder som sekretess eller samtyckesfrågor. Därför används ofta kryssvalidering eller triangulering med andra källor för att stärka slutsatsernas tillförlitlighet.