Förmånsskatt

Förmånsskatt är den skatt som tas ut på förmåner i tjänst, dvs. icke–munkanter som arbetsgivaren lämnar till den anställde utöver lönen. Sådana förmåner kan vara företagsbil, bostad, låneförmåner, fri sjukvård, subventionerade måltider eller medlemskap i olika tjänster. Syftet med beskattningen är att skapa likvärdig beskattning mellan kontantlön och andra former av ersättning.

Värdet av förmånen kallas förmånsvärde. Förbil, boende och vissa lån har ofta fasta, årsvisa förmånsvärden som fastställs av Skatteverket. För andra förmåner bestäms värdet utifrån nyttjandet eller den faktiska kostnaden för arbetsgivaren. Förmånen läggs vanligtvis till den anställdes beskattningsbara inkomst.

Beskattningen sker genom att värdet av förmånen läggs till inkomsten av tjänst och beskattas enligt den anställdes marginalskatt. Arbetsgivaren är ansvarig för att rapportera förmånerna till Skatteverket och att dra av skatt i samband med lönen eller vid årsskiftet. Förmånsbeskattningen påverkar därför den totala skattebetalningen och den anställdes nettolön.

I praktiken innebär det att en anställd som erhåller en skattepliktig förmån får sin totala inkomst ökad med förmånens värde. Förmånernas skattehantering regleras i svensk skattelagstiftning och administreras av Skatteverket i samarbete med arbetsgivaren. Se även Skatteverket och begreppet förmånsbeskattning.