Eutektiska

Eutektiska, i svensk terminologi, beskriver system eller legeringar som uppvisar en eutektisk reaktion eller har en eutektisk sammansättning. Vid en bestämd temperatur och kemisk sammansättning, den eutektiska punkten Te, förflyttas den flytande fasen L samtidigt till två fasta faser: L → α + β. Reaktionen sker vid konstant temperatur under avkylning och ger ofta en karakteristisk mikrostruktur.

Eutektiiska material kännetecknas av en låg smältpunkt jämfört med andra blandningar av samma komponenter. Detta beror på att två fasta faser bildas direkt från flytande fas utan först bildning av en del av den ena fasen som senare omvandlas. Den mikrostrukturella utseendet är vanligtvis lamellärt eller rodkonfigurerat, beroende på legeringens sammansättning och kylningshastighet.

Exempel på eutektiska system är välkända legeringar som ofta nämns i tekniska sammanhang. Bly–tin-systemet (Pb–Sn) har en eutektisk sammansättning på ungefär 61,9 viktprocent Sn och Te omkring 183°C, vilket gör det idealiskt för lödning. Aluminium–silicium-systemet (Al–Si) har en eutektisk sammansättning cirka 12,6 wt% Si med Te cirka 577°C och används ofta i gjutna aluminiumlegeringar. Silver–koppar-systemet (Ag–Cu) har en eutektisk punkt vid cirka 28 wt% Cu och Te omkring 779°C.

Järn–kol-systemet innehåller också en eutektisk sammansättning, ledeburit, vid cirka 4,3% C och Te omkring 1147°C, vilket är betydelsefullt för förståelsen av vissa gjutnings- och värmebehandlingsfenomen i stål och gjutjärn. Eutektiska principer är centrala inom metallurgi, materialteknik och lödteknik.