Erfarenhetsbaserade

Erfarenhetsbaserade refers to kunskap, beslut och praksis som är grundade i praktisk erfarenhet och tyst kunskap som man får genom direkt arbete, försök och reflektion, snarare än endast genom formell forskning eller teoretiska modeller. Det betonar hur verkliga situationer och kontext påverkar hur man tolkar och tillämpar kunskap.

Termerna står ofta i relation till evidensbaserad praktik. Medan evidensbaserad praktik betonar systematiserad forskning och data, innebär erfarenhetsbaserad kunskap att erfaren, kontextkänslig erfarenhet och yrkesmässig omdöme också bidrar till beslut. I många yrkesfält används båda synsätten tillsammans, där praktikernas erfarenheter kompletterar eller vägleds av forskningsresultat.

Praktiska tillämpningar finns inom flera områden. Inom vård och hälsa kan erfarehetsbaserad vård betona klinisk intuition och patientens unika sammanhang. Inom utbildning kan erfarenhetsbaserat lärande bygga på lärarens klassrumserfarenheter och elevers faktiska behov. Inom ledarskap och organisationer betonas ofta lärandesituationer, mentorskap och reflexiv praxis. Inom socialt arbete och design används berättelser och användarens erfarenheter som viktiga källor till kunskap.

Styrkorna inkluderar kontextsnähet, snabbhet och praktisk relevans, medan begränsningarna ofta är subjektivitet, risk för kognitiv bias och begränsad generaliserbarhet. Därför används erfarenhetsbaserad kunskap ofta i kombination med systematiska metoder för att stärka tillförlitlighet och lärande.

Metoder för att dokumentera och utveckla erfarenhetsbaserad kunskap inkluderar berättelsebaserade metoder, fallstudier, reflektiv praxis, communities of practice och debriefing efter kritiska händelser. Syftet är att göra tacit kunskap mer delbar och lärandeorienterad utan att förlora dess praktiska värde.