Effekttransformatorer

Effekttransformatorer är elektriska apparatenheter som överför energi mellan separata kretsar genom elektromagnetisk induktion och ändrar spänningsnivån mellan primär- och sekundärlindningar. De används i elnäten för att koppla samman kraftgenerering, transmissionsnät och distributionsnät, ofta för att uppnå rätt spänningsnivå på olika ställen i systemet. Spänningsförhållandet bestäms av lindningarnas antal varv och därmed av omvandlarens turns ratio.

De flesta effekttransformatorer byggs som kärntyper eller skaltyper. I kärntypen finns en ihoptryckt järnkärna där lindningarna är placerade runt eller inuti kärnan. Skaltypens konstruktion omsluter lindningarna med kärnelement för att styra magnetiska flödet effektivt. Lindningarna tillverkas i koppar eller aluminium och är noggrant isolerade för att tåla höga spänningar och temperaturer. Olja används som isolering och kylmedium i oljeisolerade modeller, där kylning kan ske naturligt (ONAN/ONAF) eller med hjälpkraft (ONA/ONAFF). Torrtransformatorer använder icke-olja isoleringsmaterial och är vanligt förekommande där oljehantering är oönskvärd.

Huvudsakliga parametrar är nominell effekt (mått i MVA eller kVA) och spänningsnivåer på primär och sekundär sida, samt förluster och koppar- och järnförluster. Effekttransformatorer uppvisar hög verkningsgrad, ofta över 98 procent vid full belastning, men förluster ökar med temperatur och belastning. Underhåll omfattar oljekvalitetskontroller, tätningar och övervakning av temperatur, samt funktionstest av skydd och mätutrustning.

Regler och standarder för design, driftsätt, provning och underhåll följs vanligtvis enligt IEC, IEEE eller regionala standarder.