Dygnsrytmisk

Dygnsrytmisk är ett svenskt adjektiv som används för att beskriva processer, funktioner eller beteenden som följer eller styrs av dygnsrytmen – den ungefär 24 timmar långa cykeln mellan dag och natt. Inom biologi används begreppet dygnsrytm för att beskriva circadian rhythm och studeras inom chronobiologi.

Den centrala klockan finns i den suprachiasmatiska kärnan (SCN) i hypothalamus. Ljuset på näthinnan överförs till SCN, som justerar kroppens rytmer och sänder signaler till perifera vävnader via hormonella och neurala vägar. Perifera klockor finns i organ som lever, hjärta och muskler och kan anpassa sig till lokala signaler medan de följer SCN:s övergripande rytm.

Typiska dygnsrytmiska mönster innefattar sömn–vakenhet, hormonfrisättning (till exempel melatonin som produceras när det är mörkt och kortisol som ökar på morgonen), kroppstemperatur och metabolisk aktivitet.

Störningar i dygnsrytmen uppkommer vid skiftarbete, jetlag eller oregelbundna sömnvanor och kan kopplas till försämrad kognition, metabolism och mental hälsa. Behandling fokuserar ofta på ljus som zeitgeber, regelbundna sovtider och i kliniska sammanhang kronoterapi eller anpassning av arbets- och livsstil.