Djupsömnen

Djupsömnen, även kallad slow-wave sleep (SWS), är den djupaste fasen av icke-REM-sömnen och kännetecknas av delta-vågor på EEG. I modern sömnsklassifikation betecknas den som N3. Djupsömnen inträffar främst i de första sömncirklarna under natten och utgör den mest återhämtande delen av sömnen.

Under djupsömnen minskar hjärnans och kroppens aktivitet markant. Hjärtfrekvens, blodtryck, andning och kroppstemperatur sjunker, och hjärnan visar långsamma, högamplituda delta-vågor. Sensorisk stimulans är mindre effektivt väcka personen, vilket gör djupsömnen särskilt skör mot störningar. Sömncykeln övergår vanligtvis från N2 till N3 innan REM-sömnen uppträder senare på natten.

Funktioner och betydelse: djupsömnen anses spela en viktig roll i minneskonsolidering—speciellt deklarativt minne—samt i kroppslig återhämtning, vävnadsreparation och hormonutsöndring, bland annat tillväxthormon. Den glymfatiska avlägsningen av metaboliska avfallsprodukter i hjärnan ökar under sömnen, och djupsömnen tros bidra till denna process hos vissa individer.

Förekomst och variation: mängden djupsömn är störst i början av natten och minskar ofta med åldern. Hos yngre personer utgör N3 en större andel av natten än hos äldre. Försämringar i djupsömnen kan uppträda vid sömnstörningar som insomni eller sömnapné, eller vid kronisk stress och åldersrelaterade förändringar. Djupsömnen mäts oftast med polysomografi i kliniska och forskningssammanhang.