Displayteknologier

Displayteknologier avser metoder som används för att skapa visuella bilder på skärmar och liknande ytor. De kan delas in i emissiva skärmar, där varje bildpunkt själv avger ljus, och bakbelysta skärmar, där en ljuskälla belyser genom flytande kristaller. Den mest använda emissiva teknologin är OLED, där organiska material avger ljus vid elektrisk ström. OLED-paneler ger mycket hög kontrast och snabba svar samt breda betraktningsvinklar, men risk för åldring och inbränning i vissa användningar.

Bakbelysta LCD-paneler består av flytande kristaller som reglerar ljus från en bakljuskälla, oftast LED. LCD-paneler är kostnadseffektiva och kan uppnå hög ljusstyrka samt god färgåtergivning. IPS- och VA-paneler ger olika för- och nackdelar: IPS har breda betraktningsvinklar, VA ofta högre kontrast. Kvantpricksbaserade LCD-lösningar, ofta kallade QLED, använder kvantprickar för förbättrad färgmättnad och färgrymd.

MicroLED-teknologi liknar OLED men använder mycket små ljusdioder som själva avger ljus; potentialen är hög ljusstyrka och lång livslängd utan inbränning, men tillverkningen är komplex och kostsam. E Ink, elektroforetiska bläckskärmar, används främst i e-böcker tack vare extremt låg strömförbrukning och god läsbarhet i starkt ljus, men har mycket begränsad videoåtergivning. Plasma har fasats ut i stor del och används sällan längre.

Användbara egenskaper att jämföra är upplösning, bildfrekvens, kontrast, färgrymd och betraktningsvinkel, liksom strömförbrukning och livslängd. Sammanfattningsvis fortsätter utvecklingen mot högre upplösningar, större färgomfång, HDR och tunnare paneler.