Datainsamlingsmetoderna

Datainsamlingsmetoderna beskriver de angreppssätt som används för att samla in information som behövs för att besvara forskningsfrågor eller stödja beslutsfattande. Valet av metod påverkas av frågeställning, kontext, tillgång till data samt tids- och kostnadsramar.

Primärdata är data som samlas in direkt för det aktuella ändamålet. Vanliga primärmetoder inkluderar fältobservationer, intervjuer (strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade), enkäter och kontrollerade experiment. Fokusgrupper används ofta för att få djupare förståelse av människors upplevelser och attityder.

Sekundärdata är data som redan har samlats in av andra, till exempel officiella register, forskningsdatabaser eller tidigare publikationer. Numera används även digitala data som loggfiler, webb- och appdata samt sensordata. Både kvantitativa och kvalitativa sekundära källor kan beaktas beroende på fråga och tillgänglighet.

Urval och genomförande: Urvalsmetoder kan vara sannolikhetsbaserade eller icke-sannolikhetsbaserade. Standardisering och pilotstudier bidrar till jämförbarhet och kvalitet. Etik och integritet är viktiga, inklusive informerat samtycke, anonymisering eller pseudonymisering, lagring och överföring enligt GDPR samt skydd av känsliga uppgifter.

Kvalitet och begränsningar: Validitet och reliabilitet bedöms för att förstå hur väl data speglar det avsedda fenomenet. Bias, mätfel, svarsbortfall och tekniska hinder kan påverka resultaten. Transparens i dokumentation och kvalitetssäkring är centrala delar av en robust datainsamling.