Dataförvaring

Dataförvaring är processen att lagra digital information i ett eller flera lagringssystem med avsikten att data ska vara tillgänglig, säker och bevarad över tid. Lagring kan vara aktiv (primärlagring för pågående arbetsuppgifter) eller arkivering/backup för långsiktig bevarande, och den används av både företag, myndigheter och privatpersoner. En viktig aspekt är att data ofta organiseras och skyddas genom olika lager och tekniker för att uppfylla krav på tillgänglighet, prestanda och integritet.

Vanliga lagringsmedier inkluderar magnetiska hårddiskar (HDD), solid-state-lagring (SSD), magnetband och optiska medier. I moderna system används också nätverksbaserat lagring såsom NAS (Network Attached Storage), SAN (Storage Area Network) samt objektlagring i offentliga eller privata moln. Data kan också lagras i olika arkitekturmodeller: blocklagring, filbaserad lagring och objektlagring, där objektlagring ofta används i skalbara molnlösningar.

Nyckelprinciper för dataförvaring är redundans och katastrofåterställning: spegling, RAID-nivåer, backup och snapshots, särskilt för att minimera dataförlust. Dataintegritet säkerställs genom checksummor och felkorrigering, och tillförlitlighet stärks ofta med versionshantering och livscykelhantering. Säkerhet innefattar kryptering i vila och i överföring, åtkomstkontroller och möjlighet att följa regler kring personuppgifter och bevarandeperioder.

Driftsfrågor som energieffektivitet, kylning och kostnader påverkar valet av lagringslösning. Dataförvaring kräver ofta en långsiktig bevarandestrategi som inkluderar retention-policyer, arkivering och regelbunden test av återställning. Regulatoriska krav, t.ex. GDPR och branschspecifika standarder, formar hur data får lagras och skyddas.