CMYKfärgrymden

CMYKfärgrymden, ofta kallad CMYK-färgmodellen, är ett subtractivt färgrymde som används inom tryckeri och färgproduktion. Den bygger på fyra processfärger: cyan (C), magenta (M), gul (Y) och svart (K). Tryckprocessen bygger färger genom att lägga tunna färgskikt på vitt underlag, där färgerna absorberar delar av det reflekterade ljuset och därigenom bildar olika nyanser.

Vid blandning av C, M och Y uppstår i teorin subtraktiva primärfärger: C+M ger blått, C+Y grönt och M+Y rött. Tillsats av svart förbättrar mörka nyanser, ger neutrala toner och gör det möjligt att åstadkomma djup utan onödigt mycket färg.

Gamut och begränsningar: CMYK-färgrymden täcker oftast inte hela färgrymden som kan uppnås med ljus (RGB). Vissa mycket mättade färger, särskilt vissa blå- och gröntoner, kan vara svårreproducerade eller omöjliga att exakt återge. Resultatet påverkas av papperstyp, bläckkvalitet och tryckmaskinens parametrar.

Färghantering och användning: För konsekvent färg används färghanteringssystem och ICC-profiler som beskriver hur färger översätts mellan enheter och medier. Vid förproduktion görs ofta provtryckning eller soft proof för att bedöma färgåtergivningen innan massproduktion. I vissa fall används spotfärger eller utökningar till CMYK (CMYK+) för bredare färgomfång.