Bordkommunikation

Bordkommunikation avser system och processer som möjliggör utbyte av information ombord ett fartyg, flygplan eller tåg. Den omfattar röstkommunikation, datautbyte mellan enheter, samt meddelanden till personal och passagerare, liksom larm. Huvudmålet är att stödja säkerhet, effektivitet och samordning av operationer.

Vanliga komponenter inkluderar röstsystem som interkom och offentligt meddelandesystem, samt radio- och satellitkommunikation. Data- och signallingnätverk omfattar inbyggda bussar (CAN), ARINC och Ethernet-baserade nätverk; användargränssnitt som mikrofoner, headset och paneler; samt larm- och indikatorsystem.

Teknologier varierar mellan branscherna. Inom flyg används CPDLC och ACARS; inom fartyg förekommer GMDSS och DSC; inom järnväg används integrerade nätverk och telemetri. Systemen följer säkerhets- och kommunikationsstandarder som är specifika för varje sektor.

Arkitektur kan vara centraliserad eller distribuerad och byggd med redundans för hög tillgänglighet. Systemen skiljer ofta mellan säkerhetskritisk kommunikation och övriga meddelanden. Integrationen med passagerar- och verksamhetssystem samt cybersäkerhet är centralt.

Användningsområden inkluderar besättningskoordination, underhållsrapportering, passagerarinformation och nödsituationer. Kvaliteten på kommunikationen—tillförlitlighet, latens och tydlighet—påverkar beslut och reaktionstider. Utbildning och rutiner stärker kompetensen.

Historiskt har bordkommunikation utvecklats från mekaniska signaler till digitala nätverk och automatiserade system. Utvecklingen har förbättrat samordning och informationsflöde ombord, samtidigt som krav på redundans, robusthet och cybersäkerhet har ökat.