Blyföreningar

Blyföreningar är kemiska föreningar som innehåller grundämnet bly (Pb). De flesta blyföreningar har bly i oxidationstillstånden +2 eller +4 och förekommer som oorganiska salter, mineraler och komplex, samt i organiska blyföreningar. Blyföreningar är ofta giftiga och kräver särskild hantering och reglerad avfallshantering.

Vanliga blyföreningar inkluderar bly(II)oxid PbO (även kallat litharge), blyklorid PbCl2, blynitrat Pb(NO3)2, blyacetat Pb(C2H3O2)2 och blykarbonat PbCO3. Bly(II)sulfat PbSO4 förekommer i naturen som mineral, och bly(IV)oxid PbO2 förekommer i vissa kemiska system. Inom pigment- och glasindustrin används bland annat red lead Pb3O4 och blychromat PbCrO4 som färgpigment. I blybatterier bildas blydioxid PbO2 på den positiva elektroden under laddning, medan den negativa elektroden oftast består av blymetall eller blylegeringar.

Användningar av blyföreningar är breda men har minskat i modern teknologi på grund av hälso- och miljöhälsorisker. Traditionellt har blyföreningar använts i färger, glas och keramikglaser, i elektriska och elektroniska komponenter samt i blybatterier. Vissa blyföreningar används fortfarande i specialapplikationer där inga alternativa material fungerar.

Hälsa och miljö: Blyföreningar är giftiga och kan påverka nervsystem, njurar och utveckling särskilt hos barn. Lösliga blyföreningar är oftare bioaktiva än oorganiska oändliga föreningar. Bly och dess föreningar är föremål för strikta regler och hantering, återvinning och säker bortskaffning för att begränsa exponering och miljöföroreningar. Historiskt har bly varit vanligt, men användningen regleras noggrant i många länder.

---