Blodplättarna

Blodplättarna, eller trombocyter, är små, kärnfria blodceller som cirkulerar i blodet och utgör en central del av kroppens hemostatiska försvar. De är ungefär 2–3 mikrometer i diameter och finns i en koncentration av cirka 150–450 tusen per mikroliter blod. Blodplättarna bildas i röd benmärg av megakaryocyter, som delar upp sitt cytoplasma i tusentals små fragment som blir trombocyter. De har en livslängd på cirka 7–10 dagar och bryts ned i mjälten eller levern.

Funktion och mekanism vid blodstillning: Vid kärlskada fäster blodplättarna först vid exponerat kollagen via von Willebrand-faktorn och receptorerna GPIb-IX-V. Vid aktivering av plättarna frisätts granuler som innehåller ADP, serotonin och tromboxan A2, vilket rekryterar och aktiverar fler plättar. Under aktiveringen ökar uttrycket av GPIIb/IIIa och möjliggör cross-linkning genom fibrinogen, vilket bildar en primär plättpropp. Denna plättpropp stödjer den sekundära koagulationskaskaden och bidrar till att bilda en stabil blodkoagel. Förutom hemostas spelar blodplättarna även en roll i sårläkning och inflammatoriska processer.

Kliniska aspekter: För lågt antal blodplättar kallas trombocytopeni och ökar blödningsrisken, medan högre antal (trombocytos) ökar risk för trombos. Diagnostik innefattar trombocytantal och funktionstester som aggregometrimetoder. Behandling kan inkludera transfusion av trombocyter vid större blödningar eller allvarlig trombocytopeni. Antiplatelet-läkemedel som aspirin eller klopidogrel hämmar plättaktivering och används vid olika hjärt–kärlsjukdomar.