Blodflöde

Blodflöde är den volym blod som passerar genom ett givet kärl, organ eller vävnad per tidsenhet, vanligtvis angivet i milliliter per minut. I kroppen innefattar det två sammankopplade kretslopp: det pulmonella kretsloppet som försörjer lungorna och det systemiska kretsloppet som levererar blod till övriga vävnader. Hjärtat driver blodflödet genom att skapa ett tryckfall mellan artärer och vener, vilket bestämmer perfusionen i vävnaderna. Den totala mängden blod som pumpas per minut kallas hjärtminutvolym eller cardiac output och ligger hos en vilande vuxen ofta inom intervallet cirka 4 till 8 liter per minut.

Fysiologiskt regleras blodflödet på flera nivåer. Kärlmotståndet styrs främst av radien i resistenta arterioler; små förändringar i kärlradius ger stora effekter på flödet enligt Poiseuilles lag. Lokal reglering sker genom autoregulation och kemiska signalsubstanser som kväveoxid, prostaglandiner och adenosin, samt via det sympatiska nervsystemet som kan vidga eller dra samman kärlen. Vid ökad arbetsinsats ökar blodflödet till aktiv vävnad för att möta energibehovet, ibland kallat funktionell hyperemi.

Regionell fördelning varierar med aktivitet och kroppens tillstånd. Hjärnan och njurarna får relativt konstant perfusion, medan skeletmuskulaturens blodflöde ökar vid fysisk aktivitet. Kliniskt är förändringar i blodflöde centrala vid ischemi och stroke, hjärtsvikt och andra tillstånd. Blodflöde mäts med Doppler-ultraljud, perfusions-MR eller CT, samt indirekt via blodtryck och hjärtminutvolym.