Bayerprocessen

Bayerprocessen är den dominerande industriella metoden för att omvandla bauxit till ren aluminiumoxid (Al2O3), som sedan används som råvara i Hall-Héroult‑processen för produktion av metalliskt aluminium. Processen utvecklades av Karl Josef Bayer i slutet av 1800-talet och har sedan dess blivit standard i världens aluminiumproduktion.

processen består av flera steg. Först krossas och mals bauxit och behandlas med natriumhydroxid (NaOH) i hög temperatur för att lösa aluminiumoxiden och bilda natriumaluminat. Silikater och vissa föroreningar löses delvis upp, medan red mud, rik på järnoxider och oönskade mineraler, separeras som fasta slam. Den lösta aluminumenheten förs till klarning där den röta vätskan avskiljs från slammet. Silikaterna inkorporeras i den fasta föreningen eller löses, beroende på optimalt förhållande.

Det lösta natriumaluminatet hydrolyserar vid nedkylning och/eller tillsats av föreningar och alunminiumhydroxid (Al(OH)3) fälls ut som en fast fas som kallas alunminatum eller gibbsi. Denna fällning filtreras, tvättas och torkas. Den resulterande torkade alunminationen beinämns sedan för kalkning och upphettning – calcination – där vattenmolekyler avlägsnas och ren aluminiumoxid (Al2O3) bildas.

Produkt och miljö. Den färdiga aluminiumoxiden används som råvara i elektrolysprocessen för framställning av metalliskt aluminium. Föroreningar bildar red mud, ett kraftigt avfall som kräver särskild hantering och lagring. Processen kräver betydande energi för calcination och nacup i natriumhydroxid, vilket gör miljöhänsyn och effektiv återvinning centrala delar av modern drift.

Se även: Hall-Héroult-processen.