BOFprocessen

BOF-processen, ofta kallad basiskoxygensmältningsprocess, är en viktig metod inom modern stålframställning. Den omvandlar smält järn till stål genom att blåsa högkvalitativt syrgas genom järnbädden, vilket kraftigt reglerar kolhalten och avlägsnar olika föroreningar.

Historiskt utvecklades processen i Linz och Donawitz i Österrike under 1950-talet; LD-processen blev snart en dominerande teknik i många länder och förkortningen kommer från dessa städer. I dag används termen BOF-processen ofta som referens till denna metod i kombination med LD-processen som ett vanligt namn.

Råvaror till BOF består av smält järn från masugn, ofta kompletterat med en del stålskrot för att justera kemin och temperaturen. Till slagget tillsätts fluxmaterial som kalksten (CaO) eller dolomit för att bilda en slagg som fångar fosfor, svavel och andra orenheter.

Under blåsningen leds syrgas genom ett vattenkylt lansrör in i järnbadet. De exoterma oxidationreaktionerna sänker kolhalten snabbt och avlägsnar andra element som silikon och mangan i slagget. Processen varar vanligtvis några minuter, varefter slagg tappas och stålet förbereds för vidare raffinering.

Den producerade stålen raffineras ofta i sekundär metallurgi innan de tappas till casting eller vidare bearbetning. BOF-processen används i integrerade stålverk och fungerar tillsammans med masugnar och kontinuerlig gjutning för att leverera jämn och anpassad stålkvalitet.

Miljö och trender: BOF-processen är energikrävande och har betydande CO2-utsläpp. För att minska klimatpåverkan används optimering av energianvändning, alternativa råvaror och i vissa fall övergång till skrotbaserad elektrisk ljusstålframställning i EAF-anläggningar eller hybrida lösningar. Slagg används ofta som byggnadsmaterial eller markanvänt material.