Automationsnivåerna

Automationsnivåerna är en modell som beskriver hur automatiserade system i en industriell miljö organiseras i ett hierarkiskt nätverk från fältutrustning till företagsövergripande styrning. Modellen används för att förstå var olika funktioner utförs och hur data och kommandon flyttas mellan nivåerna.

Nivå 0 utgör fältlaget och omfattar sensorer, aktuatorer och annan utrustning som direkt påverkar processen. Nästa nivå, Nivå 1, består av styrning och lokala kontrollerenheter som PLC:er och PAC:er som kör regler- och styralgoritmer nära processen. Nivå 2 handlar om övervakning och datainsamling via SCADA- eller HMI-system, där realtidsdata registreras, visas och används för övergripande kontroll.

Nivå 3 fokuserar på produktionens operativa styrning, ofta kallad MES/MOM (Manufacturing Operations Management), där produktionens schema, batchhantering, resursanvändning och produktionsprestanda koordineras. Nivå 4 representerar företagsnivån, som omfattar ERP-system (Enterprise Resource Planning) för affärsprocesser som planering, logistik, inköp och ekonomisk uppföljning. I vissa ramverk används även Nivå 5 för övergripande digitalisering, inkluderande digitala tvillingar och avancerad verksamhetsintegration.

Interaktionen mellan nivåerna går ofta uppåt i realtid eller near realtid för övervakning och optimering, medan kommandon och konfigurationer ofta färdas nedåt för implementering och justering. Vanliga kommunikationsprotokoll och tekniker inkluderar OPC UA, MQTT samt gränssnitt mellan PLC:er, SCADA, MES och ERP.

Trenderna inom automationsnivåerna påverkas av Industrie 4.0, IIoT och digitalisering, där ökad interoperabilitet, cybersäkerhet och datadriven optimering står i fokus.