Arvsrätten

Arvsrätten är den svenska rättsordningen som reglerar hur en avliden persons tillgångar ska fördelas mellan arvingar och eventuella testamentstagare. Den stora delen av regleringen finns i Ärvdabalken, men arvsrätten påverkas också av annan familjerätt och skiftesrätt. Syftet är att bestämma vem som har rätt att ärva och hur arvet fördelas, både när det finns en vilja i form av ett testamente och när arvingarna ska dela enligt lag.

Den legala arvsordningen utgår från de närmaste släktskapen. Först ärver bröstarvingarna — barn och deras avkomlingar — i första hand. Om det finns en efterlevande make eller maka, ingår denne i arvsordningen och har i vissa fall rätt till del av arvet. Om det inte finns bröstarvingar blir arvet i första hand den avlidnes föräldrar, syskon och längre släktingar. Om inga arvingar i vissa kategorier finns, kan staten träda in enligt särskilda regler.

Testamentet ger rätt att själv bestämma över hur delar av arvet ska fördelas, men den rättsliga arvsordningen och vissa skyddade andelar får inte kringgås. Enligt lagen har varje barn rätt till laglott, en skyddad andel av arvet som inte får helt frånskiljas genom testamente. Denna reglering syftar till att skydda barnens ekonomiska intressen även när den avlidne vill lägga upp sin egendom annorlunda.

Processen kring arvsrätt följer ofta flera steg. Först görs en bouppteckning där tillgångar och skulder kartläggs, sedan sker arvsskifte där arvet fördelas mellan arvingarna eller genomförs av en särskild boutredningsman. Vid tvister avgörs frågor om arvsrätt i domstol. Arvsrätten kan också påverkas av internationella frågor när tillgångar finns i olika länder eller när partner har utländska testamenten.