Arvsreglerna

Arvsreglerna utgör den rättsliga ramen för hur en avliden persons kvarlåtenskap fördelas. I Sverige regleras arvsreglerna huvudsakligen i Ärvdabalken. De beskriver vad som händer med arvet när någon avlider, vem som är berättigad arv och i vilken ordning, samt hur testamenten kan påverka fördelningen och vilka skydd som gäller för vissa arvingar.

Allmänna arvsordningen anger hur arvet fördelas utan testamente. Första arvsklassen består av avkomlingar (barn och deras avkomlingar). Om det finns barn går arvet i första hand till dem. Finns inga barn övergår arvet till andra arvsklassen, som omfattar avlidnas föräldrar och deras avkomlingar (syskon). Tredje arvsklassen omfattar far- och morföräldrar samt deras avkomlingar, och därefter kan staten träda in.

Laglott och testamente: En viktig princip är laglottens skydd; varje barn har rätt till en viss del av arvet som inte får helt tas bort av ett testamente. En person kan alltså upprätta ett testamente som avviker från den allmänna arvsordningen, men laglotten måste bevaras.

Praktisk tillämpning: Efter dödsfallet upprättas en bouppteckning och kvarlåtenskapen förvaltas och delas enligt arvsreglerna eller enligt testamentet.