kvarlåtenskapen

Kvarlåtenskapen är den samlade mängden tillgångar och skulder som övergår till efterlevande eller arvingar när en person avlider. Den består av allt den avlidne ägde vid dödstillfället, såsom fastigheter, bankmedel, fordon, konton, aktier och lös egendom, samt eventuella skulder, såsom lån och skatteskulder. Från dödsfallet bildas dödsboet, som ansvarar för att ta hand om kvarlåtenskapen och att reglera skulderna innan arvet kan fördelas.

Den rättsliga ramen för hanteringen återfinns främst i Ärvdabalken. För att bestämma vad som tillhör dödsboet och vilka som har rätt till arv upprättas en bouppteckning – en formalisk inventering av den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska normalt upprättas inom tre månader efter dödsfallet och lämnas till Skatteverket. Den används som underlag vid arvsdelning och för eventuell beskattning.

Arvet fördelas i ett arvsskifte, antingen enligt testamentet eller enligt lagens arvsordning om inget testamente finns. Efter att skulder och begravningskostnader betalats återstår kvarlåtenskapen för fördelning mellan arvingarna. Om det finns ett testamente gäller testamentets bestämmelser; i avsaknad av sådan styrs fördelningen av Ärvdabalken.

Sverige har inte längre någon arvsskatt, men beskattning kan uppkomma vid vissa överlåtelser eller avkastning i dödsboet. Behandlingen av kvarlåtenskapen kan kräva juridisk eller professionell hjälp, särskilt när flera arvingar eller komplicerade tillgångar är inblandade. Lagrum och detaljer kan ändras över tid, så den som berörs bör rådfråga Skatteverket eller juridisk expertis.