Artroskopet

Artroskopet är ett medicinskt instrument som används vid artroskopi, en minimalt invasiv undersökning och behandling av leder. Det består av en tunn, rörformad enhet med en liten kamera och en ljuskälla i spetsen, samt kanaler för små instrument.

Under ingreppet förs artroskopet in genom små hudsnitt nära leden. Kameran visas i en monitor och operatören granskar ledens inre struktur medan ledvätska sprutas in för att distendera leden och förbättra sikten.

Artroskopi används främst i knä och axel men också i höft, fotled, armbåge och handled. Vanliga ingrepp inkluderar diagnostik av smärta eller svullnad, borttagning av lösa kroppar, och behandling av menisk-, brosk- eller senskador.

Fördelar med artroskopi är att ingreppet oftast kräver mindre snitt än öppen kirurgi, mindre postoperativ smärta, kortare sjukhusvistelse och snabbare återhämtning. Det möjliggör även precisa behandlingar inom en enskild procedur.

Risker och begränsningar inkluderar infektion, blödning, skada på nerver eller blodkärl, stelhet och kvarstående smärta. I vissa fall kan artroskopi behöva följas av öppen kirurgi eller rehabilitering under längre tid.

Den moderna artroskopin utvecklades framför allt under 1960-talet och 1970-talet, med viktiga bidrag från japanska kirurger som Masaki Watanabe. Tekniken har sedan dess varit central för diagnostik och behandling av ledsjukdomar.

Eftervård varierar beroende på ingreppet men innefattar ofta rörlighetsövningar, fysioterapi och smärtstillande behandling. De flesta patienter återgår till aktivitet inom några veckor, men vissa fall kräver längre rehabilitering.