Arkitekturfotografi

Arkitekturfotografi är en fotografisk disciplin som syftar till att avbilda byggnader och deras omgivningar på ett sådant sätt att form, konstruktion och rumslig upplevelse kommer till uttryck. Bilderna dokumenterar ofta arkitekturens relation till funktion, material och kontext och används inom arkitektur, publicering och pedagogik.

Teknik och utrustning är centrala. Vanliga verktyg är bredvinkel- och tilt-shift-objektiv för kontroll av perspektiv och geometriska linjer. Ett stadigt stativ och en noggrant inställd nivå är grundläggande för rakhet i vertikalerna. För exteriörer används ofta dagsljuset och belysningen i omgivningen; för interiörer balanseras naturligt ljus med artificell belysning och ibland HDR-teknik.

Komposition fokuserar på linjer, geometri och rytm samt hur ljus och skugga påverkar upplevelsen. Motiv inkluderar fasader, entréer, fönsterordningar och materialets textur. Beroende syfte kan fotografierna vara dokumentära eller mer konstnärligt utformade.

Arbetsflödet omfattar planering, bedömning av perspektiv, samt postproduktion där perspektivkorrigering, färghantering och tonemappning/HDR-tekniker används för att återge byggnadens karaktär.

Etik och tillstånd är viktiga. Fotografering i privata utrymmen eller inför kommersiell användning kräver oftast tillstånd och rättighetsklarering. Upphovsrätt och användningsvillkor bör tydligt anges.

Historiskt har arkitekturfotografi utvecklats sedan 1800-talet med fotografer som Eugène Atget och Julius Shulman som tidiga inflytelser. Moderna fotografer som Iwan Baan fortsätter att framhäva byggnaders sociala och rumsliga sammanhang.