Arbetspositionen

Arbetspositionen är den kroppsliga positionen och hållningen som en person antar under arbete, samt hur verktyg och arbetsplatsens utformning påverkar denna position. Den omfattar sittande, stående och växlande positioner samt kroppens rörelser och belastningar som uppstår vid olika arbetsuppgifter.

En god arbetsposition syftar till att möjliggöra ett effektivt utförande av arbetsuppgifterna samtidigt som risken för belastningsskador, såsom rygg-, nack- och axelbesvär, minimeras. Dåliga arbetspositioner kan leda till muskuloskeletal ohälsa över tid.

Faktorer som påverkar arbetspositionen inkluderar bordets eller arbetsplatsens höjd, stols- eller sittställning, avstånd till arbetsredskap, skärmarnas placering, repetitiva rörelser och kraftfulla arbetsmoment samt vibrationer. Viktiga principer är variation i hållning, paus och uppvärmning, samt användning av utrustning som stödjer en neutral kroppsställning.

Arbetsgivare och arbetsmiljöansvariga använder olika bedömningsverktyg och metoder för att analysera arbetspositioner, ofta inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Ergonomiska bedömningar kan innefatta observationer och standardiserade tester som RULA, REBA eller OWAS för att identifiera risker och besluta om åtgärder.

Åtgärder kan innefatta justerbara bord och stolar, verktyg och arbetsinfattningar som minskar böj- och sträckpositioner, arbetsrotation, utbildning i rätt arbetsposition samt schemalagda pauser. Lagar och föreskrifter inom svensk arbetsmiljö, särskilt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, styr hur arbetsgivare ska arbeta med arbetspositioner och förebygga belastningsskador.