Antiinflammatorisk

Anti-inflammatorisk är en term som används för att beskriva egenskaper eller behandlingar som dämpar eller motverkar inflammation, en del av kroppens immunsvar mot skada eller infektion. Inflammation kännetecknas av symtom som rodnad, värme, svullnad, smärta och ibland nedsatt funktion i det drabbade området.

Inflammation orsakas av en rad signalmolekyler och celler som samverkar för att bekämpa skada. Vid kronisk eller överdriven inflammation kan vävnadsskada uppstå och bidra till olika sjukdomstillstånd, såsom artrit, inflammatoriska mag-tarmkanalssjukdomar eller skador efter överansträngning.

Farmakologisk antiinflammatorisk behandling omfattar flera grupper. Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, NSAIDs, hämmar enzymet cyklooxygenas och minskar produktionen av prostaglandiner som medlar inflammation och smärta. COX-2-hämmare är en annan NSAID-variant med något annorlunda riskprofil. Kortikosteroider (glukokortikoider) har stark antiinflammatorisk effekt men kan ge systemiska eller lokala biverkningar vid långvarig användning. Vid autoimmuna och kroniska inflammatoriska sjukdomar används ofta sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs) eller biologiska läkemedel som hämmar specifika delar av immunsystemet, exempelvis TNF-hämmare.

Icke-farmakologiska åtgärder kan också ha antiinflammatoriska effekter, inklusive antiinflammatorisk kost (rik på omega-3-fettsyror och antioxidanter), regelbunden fysisk aktivitet, viktkontroll och rökstopp. Biverkningar och risker varierar mellan metoderna och bör diskuteras med vårdgivare, särskilt vid långvarig behandling eller befintliga hälsotillstånd.