Allergiutredningar

Allergiutredningar är medicinska utvärderingar som syftar till att fastställa om en person har en allergisk sjukdom, identifiera vilka ämnen som utlöser symptomen samt bedöma svårighetsgraden och risker. Utredningen omfattar ofta både noggrann anamnese och fysiska undersökningar tillsammans med relevanta laboratorie- och provningsmetoder.

Indikationer för allergiutredningar är vanligare vid återkommande eller funktionellt osäker utrkenhet som luftvägsbesvär, nässelutslag, mag-tarmproblem, anafylaxi vid exponering för livsmedel eller bistick samt misstanke om kontaktallergi eller läkemedelsallergi. I barndomen kan tidig diagnosticering hjälpa till med miljöåtgärder och kostråd.

Processen börjar vanligtvis med en detaljerad anamnes och miljö- samt exponeringstestning, följt av målrettade diagnostiska tester. De vanligaste in vivo-testmetoderna är hudprikkstest (SPT) och, vid behov, intradermala tester för vissa allergener samt patchtest för kontaktallergier. In vitro-testning innefattar blodprov som mäter allergen-specifik IgE (t ex ImmunoCAP). Komponent-resolved diagnostik kan ibland göras för bättre specificitet. Testerna tolkas tillsammans med klinisk historia. Åsikter om användning av IgG- eller IgG4-tester som diagnostiska verktyg är oftast negativa, då de inte är tillförlitliga för denna diagnos.

Orala livsmedelsutmaningar, utförda i kontrollerad vårdmiljö, betraktas som guldstandarden för bekräftelse av livsmedelsallergi men innebär risk för reaktion och kräver övervakning. Utredningsresultat används för att vägleda undvikande åtgärder, behandling av symtom och planering av framtida vård.