Adoptionslagen

Adoptionslagen är den svenska lagstiftningen som reglerar adoption av barn. Lagen utgör den rättsliga ramen för hur adoptioner genomförs i Sverige och har som främsta mål att tillgodose barnets bästa. Den anger vilka som får adoptera samt vilka samtycken som krävs och under vilka omständigheter samtycken kan upphöra eller bytas ut genom domstolens beslut. Lagen reglerar också hur vårdnadsrätt och föräldrars rättigheter överförs till adoptivföräldrarna när adoptionen beviljas.

Proceduralt innebär adoption olika steg. Ansökan lämnas vanligtvis till kommunens Socialtjänst, som genomför en utredning av adoptivföräldrars lämplighet och barnets situation och sammanställer ett socialt utredningsarbete. Tingsrätten prövar därefter ansökan och beslutar om adoption kan beviljas med hänsyn till barnets bästa. Beslutet kan överklagas.

Former och tillämpning. Adoptionslagen reglerar olika adoptionsformer, bland annat domestik adoption och stegbarnsadoption. Internationella adoptioner regleras i samarbete med andra lagar och internationella avtal som Sverige har åtagit sig. Lagen samverkar därför med internationella regler när barn adopteras från andra länder.

Effekter och efterlevnad. Efter adoptionen upphävs den biologiska förälderns rättigheter och nya rättigheter och skyldigheter inträder för adoptivföräldrarna. Lagen innehåller också bestämmelser om registrering av barnet och, vid behov, uppföljning eller kontaktfrågor som kan uppkomma efter adoptionen.