återanskaffningsvärde

Återanskaffningsvärde är det belopp som skulle krävas idag för att ersätta en tillgång med en likvärdig tillgång av samma slag och standard på marknaden. Begreppet används främst i försäkringssammanhang och i vissa svenska redovisnings- eller riskhanteringssammanhang där man vill spegla en aktuell kostnad för att återanskaffa tillgången. Det står i kontrast till anskaffningsvärde, som är vad tillgången kostade vid köptillfället, och till marknadsvärde, som i första hand avser vad tillgången kan säljas för i befintligt skick.

Beräkning och tillämpning: Återanskaffningsvärde fastställs genom att uppskatta kostnaden för att köpa en identisk eller likvärdig tillgång idag, inklusive leverans, installation och eventuella anpassningar. I vissa sammanhang kan man också inkludera vissa drifts- och anpassningskostnader, men vanligtvis exkluderas vinstmarginaler. Hänsyn kan tas till teknisk ålder och funktionell eller ekonomisk obsolens, så att värdet speglar vad en ny likvärdig tillgång skulle kosta jämfört med den befintliga.

Användningsområden: Inom försäkring används återanskaffningsvärde ofta som underlag för ersättning vid förlust eller skada, så länge villkoren tillåter det. Inom redovisning används termen mer begränsat och är ofta företrädd i interna bedömningar, underhållsplanering eller riskbedömningar snarare än som standardmässigt värderingsmått enligt IFRS.

Begränsningar: I internationell redovisning ersätts eller kompletteras återanskaffningsvärdet ofta av begrepp som fair value, value in use eller recoverable amount, beroende på sammanhang. Det är viktigt att klargöra vilka regler som gäller i det aktuella sammanhanget.