Åldersindelning

Åldersindelning är indelningen av en befolkning i åldersgrupper för analys, planering och beslutsfattande. Den används inom demografi, offentlig förvaltning, arbetsmarknad och idrott. Vilka åldersgrupper som används varierar beroende på syfte och kontext, men oftast baseras indelningen på ålder i fullbordade år räknat från födelsedatumet.

Vanliga samhällsstatistiska indelningar är exempelvis 0–14 år, 15–24 år, 25–54 år, 55–64 år och 65 år och äldre. I EU och i internationell statistik används ofta grupper som 0–14, 15–64 och 65+. I Sverige används begrepp som arbetsför ålder (ofta ungefär 16–64 år) och pensionärer (65 år och äldre) i olika sammanhang. Åldersstrukturen beskriver hur befolkningen är fördelad mellan olika åldersgrupper och påverkar behov som skolor, vård och pensioner. Andra ofta använda mått är medianålder, medellivslängd och beroendegruppernas storlek.

Användningsområdena för åldersindelning är breda. Inom offentlig politik ligger tonvikten på planering av skola och sjukvård samt finansiering av pensioner. Inom ekonomisk analys används åldersgrupper för arbetsmarknadsutvärderingar och konsumtionsmeter. Inom idrott och föreningsarbete används åldersklasser för rättvis konkurrens, till exempel i form av specifika åldersgränser eller åldersgrupper i olika sporter.

Begränsningar finns i att ålder endast är en grov proxy för andra faktorer som funktionell hälsa och livsstil. Kronologisk ålder kan skilja sig från biologisk ålder eller social ålder, och grova grupper kan dölja variationer inom åldersintervallen. Statistiska källor från t.ex. Statistiska centralbyrån (SCB) används ofta för att beskriva åldersfördelningar och trender över tid.