yrkesalternativ

Yrkesalternativ är ett begrepp inom svensk utbildning som beskriver vägar som förbereder elever och arbetssökande för arbete inom specifika yrken eller hantverk, ofta med stark koppling till praktiska färdigheter och arbetslivserfarenhet. Begreppet används i vägledning, skolval och utbildningsinsatser för att betona alternativ till rena teoretiska banor och tillgång till lärande som leder direkt till arbetsmarknaden.

Inom gymnasieskolan kan yrkesalternativet knippas till yrkesinriktade program och andra vägar som fokuserar på praktisk kompetens, såsom lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Det kan innebära att eleverna får större inslag av arbetsplatsförlagt lärande, praktikperioder och samarbete med näringslivet. Yrkesalternativskillnaderna jämfört med mer teoretiska program handlar ofta om vilken typ av färdigheter som betonas och hur starkt kopplingen till yrkesutbildningar och certifieringar är.

Komponenter som ofta ingår i yrkesalternativ är lärlingsutbildning eller platser i företag, modulbaserad yrkesutbildning, och utbildningar vid särskilda skolor eller yrkeshögskolor som kombinerar utbildning med arbetsplatspraktik. För vuxna och medborgare som behöver vidareutbildning finns även yrkesinriktade kurser och yrkesvux som syftar till att stärka anställningsbarheten.

Utfall och policyarbete fokuserar på att förbättra övergången från utbildning till arbete, anpassa utbildning efter arbetsmarknadens behov och minska arbetslöshet bland unga. Myndigheter som Skolverket och Arbetsförmedlingen inkommer i styrningen och uppföljningen av yrkesalternativ.

Se även: yrkesprogram, utbildningsvägar, lärling, yrkeshögskola.