vårdkontinuitet

Vårdkontinuitet innebär att vården upplevs som sammanhängande över tid och över olika vårdnivåer och organisationer, från primärvård och specialistvård till kommunal vård och socialtjänst. Begreppet omfattar flera dimensioner som relationell kontinuitet mellan vårdgivare och patient, informationskontinuitet där medicinska uppgifter följer patienten mellan vårdinstanser, samt arbetsmässig eller klinisk kontinuitet i hur behandling planeras och justeras.

Kontinuitet i vården anses vara grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet. God vårdkontinuitet kan leda till förbättrad behandlingsefterlevnad, färre onödiga vårdkontakter och en mer kostnadseffektiv vård. Den påverkar patienttillfredsställelse och upplevelsen av sammanhang i vården.

Nyckelfaktorer som stödjer vårdkontinuitet inkluderar långsiktig relation mellan patient och samma vårdgivare, tydliga vårdplaner, utskrivnings- och överlämningsrutiner samt koordinering av vård mellan primärvård, sjukhus och kommunal vård. Elektroniska patientjournaler och delade vårdplaner underlättar informationsflödet. Patienten och närstående bör vara delaktiga i planering och uppföljning.

Utmaningar innefattar fragmentering av vårdsystemet, bristande informationsöverföring mellan olika IT-system, olika yrkes- och organisationskulturer, personalbrist samt patienters komplexa behov vid ålders- och multisjuklighet. Språkliga hinder och ojämlik tillgång till vård kan också försämra kontinuiteten.

Strategier för att stärka vårdkontinuitet inkluderar tillsättande av vårdkontakt eller case manager, uppdaterade och tillgängliga vårdplaner samt förbättrad överlämning mellan vårdgivare vid vårdövergångar. Övergripande följs kontinuitetsmått och patientupplevd kontinuitet genom kvalitetsindikatorer och PREMs (patient-reported experience measures) kan användas för uppföljning och förbättring.

---