vårdkonsumtion

Vårdkonsumtion avser hur mycket och vilken typ av vård individer och befolkningen använder. Begreppet omfattar förebyggande och behandlande insatser inom primärvård, specialistvård, akutsjukvård, rehabilitering samt läkemedel och andra terapeutiska insatser. Den speglar både vårdbehov och hur vårdsystemet organiserar och tillhandahåller vård.

Mått på vårdkonsumtion uppnås vanligtvis genom antal vårdkontakter, antal dagars vård i sjukhus, besök hos olika vårdgivare, utförda medicinska ingrepp, förskrivningar och samlade kostnader. Data hämtas ur vård- och patientregister, administrativa uppgifter och befolkningsundersökningar. Jämförelser över tid och mellan grupper fordrar standardisering av begrepp och metoder.

Faktorer som påverkar vårdkonsumtion innefattar ålder och sjukdomsbelastning, socioekonomisk status, utbildning, levnadsvanor samt geografisk tillgänglighet. Vårdens utformning och finansiering, patienternas preferenser och läkarkommunikation spelar också roll. I vissa fall kan ökad tillgång leda till ökad användning, medan underutnyttjande av vård kan uppstå av kostnads-, kultur- eller strukturhinder och prioriteringsnivåer.

Att studera vårdkonsumtion är centralt för planering, resursfördelning, kvalitet och jämlik tillgång. Det hjälper beslutsfattare att identifiera över- eller underanvändning, planera primärvårdens roll och hantera kostnader. I Sverige och andra länder med offentligt finansierad vård används registerbaserad forskning för att följa trender och utvärdera policyinsatser.