växtplankton

Växtplankton (även kallat fytoplankton) är fotosyntetiska mikroskopiska organismer som lever i hav, sjöar och andra vattenmiljöer. De flesta är encelliga och varierar i storlek från några tiondels mikrometer upp till några hundra mikrometer. Vanliga grupper är kiselalger (diatomer), dinoflagellater, cyanobakterier och olika mikroskopiska grönalger.

Växtplankton utför fotosyntes och står för en stor del av den globala primärproduktionen, vilket gör dem till basen i marina och sötvattensekosystem. Genom att binda koldioxid och producera syre påverkar de även det globala kol- och syreomsättningssystemet. En del av den organiska substansen transporteras ned i djupare vatten genom den så kallade biologiska pumpen, vilket bidrar till långsiktig kolinlagring.

Faktorer som ljus, näringstillgång (t.ex. kväve, fosfor, järn), temperatur och vattenblandning styr växtplanktonets tillväxt och sammansättning. Säsongsvariationer, som vårblomningar i tempererade områden, är vanliga. Vid överskott av näringsämnen kan tätare algeruppblomningar uppstå; vissa är harmlösa medan andra ger upphov till skadliga algblomningar (HABs) som kan producera toxiner eller orsaka syrebrist och fiskdöd.

Studier av växtplankton sker med provtagning och mikroskopi, fluorometri och satellitbaserad avläsning av klorofyll. Klimatförändringar och eutrofiering påverkar deras utbredning och ekosystemeffekter, vilket gör växtplankton centralt för förståelsen av vattenmiljöers hälsa och globala biogeokemiska kretslopp.