växelbruk

Växelbruk är ett odlingssystem där olika grödor odlas i en bestämd ordning på samma åkermarksfält över flera år. Syftet är att upprätthålla jordens näringsbalans, motverka näringsuttömning och minska skadedjur, sjukdomar och ogräs genom att olika växter kräver olika näringsämnen och påverkar marken på olika sätt. Baljväxter som ärter och bönor kan tillföra kväve till jorden, vilket ofta minskar behovet av syntetisk gödsel, medan andra grödor kan bryta sjukdoms- och skadegjursscykler eller förbättra markstrukturen.

Historiskt har växelbruk varit centralt i europeiskt lantbruk, särskilt i det öppna fältsystemet. Den klassiska modellen var en rotation av sädesgrödor, baljväxter eller vall samt ett vilofält eller fallow i olika faser. Med tiden och i takt med industrialiseringen samt ökad användning av konstgödsel har rotationerna reformerats och ibland förenklats, men principen om att växla grödor för att hålla marken frisk består.

I modern odling används växelbruk framför allt inom ekologiskt och hållbart jordbruk som ett centralt verktyg. Rotationerna kan omfatta fyra eller fler faser, exempelvis säde- eller grödor, baljväxt eller vall, gröngödsel eller klöver, samt rotfrukter eller andra livsmedelsgrödor. Fördelarna inkluderar förbättrad markhälsa, ökad avkastning över tid, minskat behov av växtskyddsmedel och gödselmedel samt bättre motståndskraft mot erosion.