vävnadslagern

Vävnadslagern är ett begrepp som beskriver hur vävnader är organiserade i skikt inom organ och vävnader hos djur. Lagren består ofta av olika vävnadstyper som tillsammans bygger upp en struktur med särskilda funktioner. Bildningen och uppbyggnaden av dessa lager sker under embryonal utveckling genom differentiering av groddlagren (ectoderm, mesoderm och endoderm) och genom senare vävnadsremodellering och lamination.

Exempel på vanliga vävnadslagern finns i olika organ. Huden består av epidermis, en yttre epitelvävnad, och dermis, en bindvävslager som innehåller blodkärl, nerver och körtlar. I matsmältningskanalen återfinns skikt som mucosa (epitel, lamina propria och ibland muskellagret muscularis mucosae), submucosa och muscularis externa, samt serosa eller adventitia. Blodkärl uppvisar ofta tunica intima, tunica media och tunica externa som funktionella lager. I lungor och andra organ kan lagerorganisationen variera beroende på fysiologisk uppgift.

Funktionellt möjliggör vävnadslagren en kombination av barriärfunktion, mekaniskt stöd, transport och kommunikation mellan celltyper. Vid sjukdomar kan förändringar i ett eller flera lager uppträda, till exempel sår som går igenom epidermis och dermis eller fibros som förstärker ett vävnads lager och försämrar funktion.

Studier av vävnadslagern sker huvudsakligen genom histologi och mikroskopiska färgningar av vävnadsprover (till exempel hematoxylin-eosin). Modern bildteknik och 3D-modeller används också för att kartlägga lagerstruktur och funktion i olika vävnader.