värmeöar

Värmeöar är områden i städer där temperaturen ligger högre än i närliggande landsbygd eller mindre urbana områden. De uppstår när byggnader, asfalt och andra ogenomträngliga ytor lagrar och avger värme, när vegetationen är reducerad och vindens avkylande effekt begränsas. Lufttemperaturen är ofta högre både dag och natt, men särskilt under nattens timmar.

Orsakerna till värmeöar är många. Byggnader, vägar och andra konstruktioner lagrar solvärme och avger den senare som värmeenergi. Bristen på växtlighet minskar evapotranspiration och skugga, vilket ökar uppvärmningen. Tät stadsplanering kan dessutom hämma luftcirkulationen, så hettan stängs kvar längre. Antropogen hetta från människor och maskiner bidrar också till effekten, särskilt under varma dagar och nätter.

Värmeöar mäts vanligtvis som urban hitintill skillnad i temperatur jämfört med omgivningar, ofta uttryckt som urban heat island (UHI) intensity. Mätningar sker med markbaserade termometrar och satellitdata som kompletterar detaljerna om ytor och yttemperatur. Effekterna av värmeöar inkluderar högre energikonsumtion för kyla, ökad risk för värme-relaterade hälsoproblem, försämrad luftkvalitet och påverkan på ekosystem.

Mitigering av värmeöar innefattar öka grönområden och gröna tak/väggar, använda reflekterande eller kyliga byggmaterial, förbättra vindflöden genom stadsplanering samt vattenmiljöer och temperaturanpassade stadsdesignlösningar. Dessa åtgärder kan bidra till att minska temperaturöverskottet och förbättra stadens klimatskal.