vidarebefordranregler

Vidarebefordranregler är regler eller policys som styr hur meddelanden och information vidarebefordras inom ett system eller nätverk. De används i olika sammanhang, framför allt i e-postsystem och i nätverksrouting, men kan även gälla andra typer av meddelandetjänster. Reglerna kan hanteras av användare själva eller av administratörer och definierar vilka villkor som ska uppfyllas och vilken åtgärd som ska vidtas när villkoren uppfylls.

Inom e-post används vidarebefordranregler ofta för att automatiskt skicka inkommande eller utgående meddelanden vidare till en annan adress. Reglerna kan baseras på olika kriterier, som avsändare, mottagare, ämne, innehåll eller mottagarsystemets status. Åtgärder kan vara vidarebefordran till en annan e-postadress, kopiering (BCC), arkivering eller radering av originalmeddelandet. Det är vanligt att reglerna också hanterar undantag och inbyggda skydd mot routing-slingor och missbruk.

I nätverksrouting beskriver vidarebefordranregler policybaserad routing där beslut om nästa hop eller rutt baseras på villkor som källa, destination, protokoll eller belastning. Sådana regler används för att optimera prestanda, minska kostnader eller uppfylla säkerhetspolicys.

Säkerhet och integritet är centrala aspekter. Vid felaktig konfiguration kan vidarebefordran leda till dataläckage eller spam. Därför används mekanismer som autentisering (t.ex. SPF, DKIM och DMARC i e-post), åtkomstkontroller och loggning. Administratörer bör även följa tillämpliga lagar och regler om dataskydd och överföring av personuppgifter.