vetenskapsteori

Vetenskapsteori, eller vetenskapsfilosofi, är den filosofiska disciplin som studerar vetenskapens natur, metodik och epistemologi. Den frågar vad som räknas som vetenskaplig kunskap, hur teorier bildas, testas och revideras, samt hur bevis värderas i praktiken. Den ligger i gränslandet mellan filosofi och vetenskap och syftar till att klargöra de antaganden och normer som styr vetenskaplig rationalitet.

Centra problemområden inkluderar avgränsningsproblemet (vad som skiljer vetenskap från icke-vetenskap), induktionsproblemet, underbestämning av teorier av data och frågan hur teorier anchoras i observationer. Viktiga begrepp är testbarhet, falsifierbarhet, bekräftelse och modellering. Vetenskapsteoretiska frågor belyser också hur teorier utvecklas och hur vetenskaplig kunskap rationaliseras i olika historiska och praktiska sammanhang.

Historiskt har olika riktningar varit dominerande. Logisk empirism och positivism betonade sambandet mellan språk, observation och teoretisk syntes. Karl Popper föreslog falsifiering som kriterium för vetenskaplighet. Thomas Kuhn beskrev paradigmväxlingar och vetenskaplig revolution. Imre Lakatos försökte förena falsifikation med forskningsprogram, medan Paul Feyerabend argumenterade för metodologisk pluralism. På senare tid har frågor om vetenskaplig realism kontra anti-realism (till exempel van Fraassen), bayesiansk epistemologi och meta-vetenskap blivit centrala.

Vetenskapsteori behandlar också hur sociala och institutionella sammanhang formar vad som uppfattas som gilt kunskap och hur granskning, reproducibilitet och etiska normer påverkar forskningen.