vesiklarnas

Vesiklarnas är små membranbundna säckar som förekommer i de flesta celler och i vissa fall i extracellulära vätskor. De fungerar som transportvägar och lagringsenheter för proteiner, lipider och andra molekyler, och de spelar en central roll i både intracellulär trafik och kommunikation mellan celler. Vesiklar bildas genom avknoppning från ett donor-membran och färdas till målmembranet där de fuseas med hjälp av proteiner som styrer igenkänning och fusion.

Inom cellen är vesiklar centrala för transport mellan olika organeller. Olika coat-protein-komplex styr vesikelformationen: COPII bildar vesiklar från endoplasmatiska retiklet till Golgiapparaten, COPI deltar i retrograd transport, och clathrin används vid endocytos samt vid transport mellan Golgi och plasmamembranet. Väl framme vid målet fritas innehållet, ofta med hjälp av Rab-GTPaser, tethering-faktorer och SNAREs som medverkar i fusionsprocessen. Endocytotiska vesiklar tar upp material från cellens omgivning och bildar endosomer, som kan brytas ner i lysosomer eller återföras till membranet.

Extracellulära vesiklar inkluderar exosomer och mikrovésiklar. Exosomer bildas när intraluminala vesiklar i multivesikulära kroppar frisätts vid fusion med plasmamembranet; mikrovésiklar bildas genom direkt avknoppning från plasmamembranet. Dessa vesiklar deltar i intercellulär kommunikation, immunreglering och kan vara involverade i sjukdomsutveckling, vilket gör dem intressanta som biomarkörer och som potentiella leveranssystem i terapier.

Sammanfattningsvis är vesiklarnas centrala funktion att organisera och reglera transport, sortering och kommunikation i och mellan celler, vilket är avgörande för normal cell- och organismfunktion.