verktygstid

Verktygstid är ett begrepp som används inom tillverkning och teknik för att beskriva den tid eller det antal operationer ett skär- eller formverktyg fungerar innan dess prestanda försämras till en nivå som gör det oanvändbart eller icke godtagbart. Oftast uttrycks verktygstiden som antingen tidslängd i minuter eller som antal producerade delar eller varv. I praktiken bestäms verktygstiden av när den slitna geometrin eller försämrad ytfinish leder till ohållbar dimensionell tolerans, sämre ytkvalitet eller risk för verktygsbrott.

Modeller och mätning: En vanlig modell är Taylors verktygs livslikhetsekvation: V T^n = C, där V är skärhastigheten, T är verktygets livslängd, n är en empirisk exponent och C är en konstant för den specifika kombinationen verktyg–material. Denna relation används för att uppskatta hur ändringar i hastighet eller material påverkar verktygstiden. Andra tillvägagångssätt inkluderar slitagemodeller, ackumulerad slitage och statistiska tillförlitlighetsmetoder. Mål- eller tröskelvärden för byte av verktyg baseras ofta på flank- eller spårytans slithög, ytfinish eller hållbarhet i relation till krav.

Faktorer som påverkar verktygstiden: Verktygsmaterial och beläggning, geometri, slitmekanismer, materialet i arbetsstycket, skärparametrar (hastighet, matning, skärdjup), kylning/lubrikation, maskinrigiditet och vibrationer. Genom optimering av skärparametrar, beläggningar och återslipning kan verktygstiden förlängas, dock ofta till följd av reducerad livslängd vid återbearbetning.

Användning och begränsningar: Verifikationsdata om verktygstiden används i produktionsplanering, kostnadsberäkning och underhållsramar. Återbearbetning av använda verktyg kan förlänga livslängden men ger ibland kortare efterföljande liv än helt nya verktyg. Resultaten är variabla och baseras på estimat och kontinuerlig övervakning.