vasospastisk

Vasospastisk är en medicinsk term som beskriver episoder av plötslig och ofta återkommande sammandragning av glatt muskulatur i blodkärl, vilket leder till minskat blodflöde och syretillförsel till vävnaden. Tillståndet kan drabba olika kärl i kroppen, däribland perifera arterioler i fingrar och tötar, kraniala artärer i hjärnan eller koronarkärl i hjärtat. Termen används ofta för att beskriva specifika tillstånd som Raynauds fenomen (perifer vasospasm), cerebrala vasospasmer efter subaraknoidalblödning och vasospasm vid Prinzmetals angina.

Orsakerna bakom vasospasm är mångfacetterade och kan bero på endotelial dysfunktion, obalans mellan vasodilatorer och vasokontraherande mediatorer, ökad kärlreaktivitet och inflammatoriska processer. Utlösande faktorer varierar med kärltyp: kyla, stress, rökning och vissa läkemedel (till exempel vissa migränmediciner, dekongestante produkter eller kokain) kan framkalla eller förvärra vasospasmer. Hos patienter med subaraknoidalblödning används cerebral vasospasm ofta som en komplikation som kräver särskild övervakning.

Kliniska presentationer varierar beroende på drabbat kärl. Vid Raynaud’s fenomen ses ofta färgförändringar i fingrar eller tår (vita, blåa och röda faser), domningar och kyla. Vid koronarkärlspasm kan bröstsmärta uppträda i vila eller natten. Cerebral vasospasm kan ge fokala neurologiska symtom som tal- eller synstörningar, ibland efter en subaraknoidalblödning.

Diagnostik baseras på klinisk bild tillsammans med bildgivande undersökningar som transkraniell doppler, CT-angiografi eller cerebral angiografi, samt utredning av riskfaktorer. Behandling syftar till att förebygga episoder och lindra symtom: livsstilsändringar och undvikande av triggers, kalciumkanalblockerare som förstahandsval vid många former av vasospasm, nitrater vid vissa tillstånd och i vissa fall endovasculära intervener eller nimodipine vid cerebrala vasospasm. Prognos varierar beroende på kärl och underliggande orsak men tidig behandling kan minska komplikationer.