utryckningsfordon

Utryckningsfordon är fordon som används vid akuta händelser för att snabbt kunna ge stöd och räddning. I Sverige omfattar begreppet vanligtvis polisens, ambulansens och räddningstjänstens fordon. De är utrustade med blåljus och sirener och har särskilda befogenheter att få företräde i trafiken när det är nödvändigt, under förutsättning att det görs på ett säkert sätt.

Typiska kategorier är polisens utryckningsfordon (patrullbilar, motorfordon och specialfordon), ambulansfordon (akutambulanser och mobila enheter) samt räddningstjänstens fordon (brandfordon och räddningsfordon). Vissa specialfordon används för teknisk räddning eller sjöräddning.

Utrustning och teknik varierar efter uppgift. Polisbilar har kommunikationsutrustning och bevismaterial, ambulansfordon är utrustade med medicinsk utrustning som defibrillator och förbandsmaterial samt läkemedel, och räddningstjänstens fordon har verktyg för brandsläckning, räddning och evakuering samt extraktionsverktyg. Alla utryckningsfordon kopplas ofta samman i ett ledningssystem för att samordna insatser.

Markeringar och färgscheman följer nationell praxis men skiljer sig mellan myndigheterna: blåljus används som varning, och fordonen har tydlig text och skyltning som visar vilken myndighet de tillhör.

Rätten att använda blåljus och utryckningssignaler regleras av Trafikförordningen och relaterade föreskrifter. Fordonen får vid utryckning bryta mot vissa trafikregler när det behövs, men säkerhetsaspekten är alltid en prioritet.