underregistrering

Underregistrering innebär att det verkliga antalet händelser, mängden eller frekvensen av ett fenomen underskattas i officiella register eller statistiska undersökningar. Det uppstår när delar av händelser inte registreras eller registreras felaktigt, när data saknas eller när rapporteringen fördröjs. Fenomenet förekommer i olika sammanhang och kan påverka allt från ekonomi och hälsa till befolkningsstatistik.

Områden där underregistrering är vanligt: inom ekonomin underrapporteras ofta inkomst, arbetskraft i den informella ekonomin eller skattebaser; inom hälsa och epidemiologi kan fall av sjukdomar, vaccinationer eller dödsfall inte fångas upp fullt ut i övervakningssystem eller sjukvårdsregister; inom befolkningsstatistik kan migration, födelsetal och dödsregistrering sakna full täckning.

Orsaker inkluderar ofullständig rapportering från enheter eller individer, brister i dataflöden mellan register, felkoder eller skillnader i hur begrepp definieras, sekretess och integritetskrav som hindrar tillgång till data, samt närvaro av en stor informell sektor.

Konsekvenserna är att statistiska mått blir skeva, politiska beslut och resursfördelning riskerar att baseras på partiska uppgifter, och allmänhetens tilltro till officiella siffror kan minska.

Metoder för att uppskatta eller korrigera underregistrering inkluderar registerkoppling och capture–recapture-tekniker, användning av triangulation mellan flera källor, imputering och modellbaserade estimationsmetoder. För att motverka underregistrering arbetar myndigheter med att förbättra dataflöden, standardisera begrepp och definitioner, öka rapporteringsskyldigheter där lämpligt och stärka övervakning och kvalitetskontroll av register.