tumörangiogenes

Tumörangiogenes är processen där tumörer stimulerar bildningen av nya blodkärl för att få tillgång till syre och näring, vilket underlättar tumörtillväxt och möjliggör metastasering. Denna process är ofta beroende av hypoxi inom tumörvävnaden som triggar produktionen av pro-angiogena faktorer.

Mekanismen involverar en uppsättning signalvägar där cirka huvudrollen spelas av vaskulärt endotelialt tillväxtfaktor (VEGF). Andra faktorer som fibroblasttillväxtfaktor (FGF), platelet-derived growth factor (PDGF) och angiopoietiner bidrar också till endotelcellernas proliferation och kärlsprouting. När en angiogenetisk switch sker överskuggar pro-angiogena signaler de anti-angiogena, vilket leder till nybildning av kärl som växer in i tumören och därmed upprätthåller dess tillväxt.

Tumörkärl skiljer sig ofta från normala blodkärl: de är vanligtvis snedvridna, läckagefyllda och bristfälligt mönsterorganiserade, vilket kan skapa anhopning av pericyter och ökad permeabilitet. Denna vaskulära dysfunktion bidrar till det lokala mikromiljöns heterogenitet och kan främja både långsam spridning och snabb metastasering.

Kliniskt är angiogenes ett nyckelområde inom cancerforskning och behandling. Många tumörer uppvisar hög angiogenesaktivitet och nivån kan ha prognostisk betydelse. Anti-angiogen terapi, som anti-VEGF-antikroppar och tyrosinkinasinhibitorer, används i flera cancersjukdomar och syftar till att hämma tumörens blodförsörjning. Motstånd och adaptiva vägar kan uppstå, vilket kräver kombinationsstrategier och fortsatt forskning. Diagnostik och övervakning involverar bland annat histologisk bedömning av mikrovaskulär densitet och bildbaserade metoder som speglar tumörens vaskulära funktion.