nybildning

Nybildning är ett svenskt substantiv som betecknar själva akt- eller processformen att skapa något nytt, eller resultatet av en sådan process. Ordet används i olika sammanhang för att beskriva uppkomsten av nya element, strukturer eller system och kan avse både abstrakta och konkreta saker.

Inom språkvetenskapen kan nybildning syfta på skapandet av nya ord eller uttryck, ofta kallat ordbildning eller nyord i viss mån. Inom biologi och medicin används termen för att beskriva tillväxt eller bildning av ny vävnad eller organ, till exempel nybildning av blodkärl (neovascularisering) eller nybildning av ben. Inom geologi och geografi kan nybildning referera till bildandet av nya landformer eller depositioner över tid. Inom urban planering och byggsektor används ordet för utveckling av nya stadsdelar, infrastruktur eller bostadsområden. Kontexten avgör om fokus ligger på processen eller på resultatet av processen.

Nybildning betonar nyhet och förändring snarare än upprepning. Den är nära kopplad till begrepp som bildning och skapande, och i engelska översättningar återges ofta som neogenesis eller “new formation” beroende på sammanhang. Vanliga exempel i svenska texter visar hur ordet används över olika fält: forskning om nybildning av blodkärl i vävnad samt planering som innebär nybildning av ett nytt bostadsområde. Som term kan nybildning uppfattas som ganska teknisk och vardagligt språk använder ofta mer specifika termer beroende på disciplin.