tillgångstekniker

Tillgångstekniker är ett begrepp som används för att beskriva de metoder och teknologier som styr, verifierar och övervakar användning av resurser inom informations- och kommunikationsteknik. Begreppet omfattar både fysiska och logiska åtkomstkontroller samt system som hanterar identiteter, behörigheter och spårbarhet.

Fysiska tillgångstekniker syftar till att hindra obehörig fysisk närvaro och inkluderar kortbaserade eller biometriska identifieringssystem, elektroniska passersystem, lås och övervakning som främjar kontrollerad passage och detektion av insyn.

Logiska tillgångstekniker används för att styra åtkomst till digitala resurser som nätverk, applikationer och data. Vanliga metoder är användarnamn och lösenord, PIN-koder och multifaktorautentisering. På företagssidan används ofta identitetshantering (IAM), central användar- och behörighetsadministration samt principen least privilege.

Autentisering och auktorisation är centrala begrepp. Autentisering bekräftar identitet; auktorisation avgör vad en användare får göra. Rollbaserad åtkomstkontroll (RBAC) och attributbaserad åtkomstkontroll (ABAC) används för att definiera behörigheter utifrån roller eller kontext. Länkar till loggning, spårbarhet och regelbunden behörighetsgranskning är viktiga.

Säkerhetsaspekter och risker inkluderar phishing, kompromettering av användaruppgifter och sårbarheter i tredje part. God praxis är stark lösenords- och lösenordshantering, MFA som är resistent mot phishing, samt regelbunden revision av behörigheter och påverkan av mobil- eller fjärråtkomst. Spårning och loggning stödjer övervakning av åtkomster.

Trender inom tillgångstekniker pekar mot molnbaserad identitetshantering, Zero Trust-arkitekturer, lösenordsfria autentiseringstekniker, FIDO2/WebAuthn, passkeys och adaptiv autentisering som tar hänsyn till enhetens status. Ökade krav på användarvänlighet och starkare skydd driver utvecklingen av säkra och användarvänliga tillgångslösningar.