tidsstempelkoordinering

Tidsstempelkoordinering är processen att samordna tidsstämplar över flera enheter eller system så att händelser kan ordnas kronologiskt och spåras över olika komponenter. Den omfattar både fysisk tidsstämpling, där klockor hålls synkroniserade mot en gemensam referenstid, och logisk tidskoordination som bevarar kausalitet även om exakt tid mellan enheter kan skilja sig.

Fysisk tidsstämpling uppnås ofta med protokoll som NTP (Network Time Protocol) och PTP (Precision Time Protocol), samt med referenskällor som GPS eller lokala tidsservrar i ett företag. Dessa system mäter offset och jitter och används i hierarkier där klockor disciplinerats mot en precis tidskälla, till exempel i datacenter och telekommunikationsnät. Noggrannheten varierar beroende på nätverksförhållanden och teknisk utrustning.

Logisk tidskoordination används när exakta klockor inte kan hållas identiska eller när man vill bestämma ordningsförhållanden av händelser i olika processer. Metoder som Lamport-timestamps och vektortidskoder (vector clocks) anger en relativ tidsordning utan att förlita sig på gemensam realtid, vilket är särskilt användbart i distribuerade system där kommunikation kan ske asynkront.

Användningar inkluderar loggning och revision i distribuerade system, finansiella transaktioner där ordning och tidsstämpel är kritisk, distribuerade databaser och industriell automation där konsekvensen av händelser måste kunna verifieras. Utmaningar innefattar nätverksfördröjningar, klockdrift, jitter, hantering av sekventiella justeringar (leap seconds), samt säkerhet och felhantering. Valet av metod beror på önskad noggrannhet och systemets tolerans mot avvikelse.