tidsdagböcker

En tidsdagbok, eller tidsdagböcker, är en systematisk självregistrering av vardagliga aktiviteter under en angiven tidsperiod, oftast en 24-timmarsdag. Metoden används främst inom tidsanvändningsforskning för att kartlägga hur människor fördelar sin tid mellan arbete, hushållsarbete, fritid, vila och resor samt i vilken miljö och social kontext aktiviteterna utförs.

Vanligtvis registreras varje tidsperiod med huvudaktivitet och ofta även plats, sällskap och aktivitetens upplevda intensitet. Protokollen kan vara pappersbaserade eller digitala, ofta i steg om 5–15 minuter. Flera dagar upprepas för att fånga skillnader mellan vardag och helg. Data kodas sedan till aktivitetskategorier och används för att beräkna genomsnittlig tidsanvändning och mönster över grupper.

Användningar inkluderar forskning inom samhällsvetenskap, policyutvärdering, urban- och transportplanering samt studier av arbetslivsbalans och energiförbrukning. Fördelar är högre tidsupplösning och minskad rekallationsbias jämfört med enklare självrapporter. Utmaningar inkluderar hög respondentbörda, krav på noggrann registrering, risk för reaktivitet och kostnader för data­bearbetning och analys.

Historiskt har tidsdagböcker använts inom sociologi och ekonomi sedan mitten av 1900-talet. Internationalt används exempelvis American Time Use Survey (ATUS) i USA och Harmonised European Time Use Surveys (HETUS) i Europa, vilka samlar in tidsdagboksdata på bred nationell nivå.